Kerstin is all about men

Ok, jag säger det så alla får veta. Jag har sedan någon månad tillbaka en älskare. Vi bestämmer träff, ses i några timmar i en övernattningslägenhet som han har tillgång till. Den ligger på Östermalm och den är så där precis som du kan tänka dig. Vita lakan, sekelskiftesstil och en stor säng. Han är någon typ av konsult och jag träffade honom en kväll när jag satt på Söders hjärta och drack ett glas vin. Han är norrman och mycket stilig. Han ser ut lite som den där Skavlan, men lite gråare och äldre liksom. Han är friheten personifierad. Halva året spar han ut skägget och håret och lunkar omkring på en strand i Costa Rica, han surfar tydligen, och halva året jobbar han som något slags konsult och reser mycket mellan Sverige och Norge. Han vill inte binda sig, vilket är skönt. Sexet är härligt och otvunget. Jag är totalt fixerad vid honom och vill ses så fort han kommer till stan och han är likadan. Jag hoppar in i taxibilar utan underkläder under regnrocken och gör alla de där klassikerna. Sex på diskbänken som i Farlig förbindelse och matsex som i 9 1/2 vecka. Till en början fnissade vi åt hela situationen och det var som om pinsamma tystnader inte existerade, men nu när vi setts ett tag så känner jag en smygande känsla av mättnad. Det är som om sex och män är allt jag tänker på. Det fyller min tid och jag får aldrig ro att tänka på mig själv som en intellektuell varelse. Det är bara kropp och köttets lustar. Någonstans mitt i allt det där underbara börjar jag känna mig… tom… på mig själv. Det är som om njutning är allt och ingenting annat betyder något. Ja, vad gör man då? Åh dessa bryderier. Äh, jag tar det sen. Nu vill jag träffa min härliga norrman. Åh, där fick jag ett mms. Åh, det är han. Hörs sen!

/Kerstin Aderup