Kerstin Billioth och Kerstin Aderup (fd Strömberg)

Vi är två damer i våra bästa år. Vi älskar att leva och allt som gör livet glatt. Du finner oss ofta rödvinsdrickande på Folkoperan och vi åker gärna på dansresa till Cuba. Vi är fördomsfria.

söndag, juli 12, 2009

En märklig händelse på hemmet

Ja, jag skrev en dikt för att jag drog mig för att skriva det jag egentligen måste skriva om.

Igår åkte jag ut till hemmet där min gamle far ligger och tynar bort. Han känner inte längre igen mig. Sköterskorna säger att han ibland masturberar när de kommer in för att hjälpa honom med morgonhygienen. Jag besöker honom mycket sällan, jag skäms naturligtvis över detta. Jag fylls av sorg när jag ser honom. Om jag ska vara ärlig så äcklas jag av doften av ålderdom.

Men igår var jag alltså där. Jag valde kläder länge och la en noggrann makeup, jag vet inte varför. Jag satt i pappas torftiga lilla rum och höll hans slappa hand. Jag grät en skvätt, inte bara för pappas skull utan för att jag känner mig så förvirrad och ur balans. Då kom en utländsk mörk man in i rummet. Han hade ett stort skägg och var iförd en vit lös långskjorta. Han presenterade sig som Bashir och sa att han arbetade extra på hemmet. Han hade oerhört vackra bruna ögon med overkligt långa ögonfransar. Han satte sig bredvid mig, log och torkade försiktigt bort en tår från min kind. Hans fingrar var mjuka. Det kändes som om Bashir såg rakt igenom mig. Vi talade en stund om min fars hälsotillstånd. Jag kände en märklig sexuell spänning i rummet. Mina lår gled isär under kjolen utan att jag tänkte på det. Bashir gick ut i det lilla pentryt. Då reste jag mig och gick som i slowmotion efter honom. Jag tryckte mig mot honom, la mina armar om hans midja bakifrån. Kände hans värme strömma in i mig. Han stelnade till lite. ”Ta mig, Bashir!” sa jag och hörde själv hur ynklig och bedjande jag lät. Men Bashir tog mig inte. Bashir började halvsjunga någon arabisk ramsa eller bön, jag tror att han grät. Sedan tystnade han plötsligt, vände sig om och kysste mig hårt och djuriskt innan han hastigt lämnade rummet. Jag stod kvar ett tag och koncentrerade mig på andningen. När jag kom ut till pappa låg han och masturberade under täcket.

Fortfarande nu dagen efter känns det som om Bashirs stora hårda tunga är kvar i min mun.

/Kerstin Billioth

Etiketter: