Nervvrak

Jag har blivit så nervös av allt det här med Arne. Jag vet inte vad jag ska göra. Igår trodde jag att han kom gående på gatan utanför huset. Hjärtat rusade. Det var inte Arne, utan Torsten i 53:an som är dubbelt så tjock men jag blev ändå tvungen att ta en sobril och sätta mig i fåtöljen och stirra framför mig i 45 minuter. Jag önskar att jag hade haft valium hemma. Eller rohypnol som jag lätt som en plätt fick utskrivet på 70-talet. Jag kunde blandat med alkohol så att alla känslor försvunnit. Men då hade jag kanske råkat mörda Arne.

/Kerstin Billioth