Vår!

Det är härligt att leva när våren knackar en på axeln. Jag känner hur livslusten spränger och värker i mig. Jag tänker Karin Boye (stackars människa förresten, så alldeles född i fel tid), jag tänker Tomas Tranströmer... "blåeld reser sig ur asfalten som en tiggare", jag tänker på sommaren som väntar löftesrik. Solvarm hud och rosévin på balkongen i gryningen. Jag känner mig så levande.

/Kerstin Billioth