Telefonsamtal från Arne

A: Hej, min ros!
K: Hej Arne.
A: Kom över på en liten supé ikväll!
K: Nej men Arne, vi har ju paus.
A: Paus?
K: Ja, Arne. Paus.
A: Paus...
K: P-A-U-S
A: Paus...
K: Arne.
A: Kerstin!
K: Nu tycker jag att vi lägger på.
A: Du menar alltså att du vill ta en paus?
K: Vi har redan paus!
A: Paus!
K: Men Arne.
A (gråtfärdig): Paus!
K: Arne, nu måste jag lägga på.
A: Jag vill älska!
K: Arne, jag är på jobbet.
A: Kan jag komma dit?
K: Arne, nu lägger jag på.
A: Jaha.
K: Men Arne. Jag måste jobba nu.
A: Ja, ring mig ikväll då.
K: Nej, Arne
A: Pausen ja.
K: Precis Arne.
A: Då säger vi väl så.
K: Hejdå, Arne.
A: Farväl! (slänger på luren)

Herregud. Min kollega Majken satt och fnissade bakom sitt skrivbord under tiden samtalet pågick. Hon vet allt om min relation med Arne. Det är en söt flicka. Hon säger att hon önskar att hon är som jag när hon blir äldre. Hon "dejtar" en ung man som inte vill binda sig. Jag ser på Majken att hon blir sårad fast hon försöker spela tuff bakom sin kantiga mörka lugg. "Ta för dig av livet Majken" brukar jag säga.

/Kerstin Billioth