Ligga med Beatles

Varför drömmer jag så underligt? Häromnatten var det Paul jag låg med. Inatt låg jag med Ringo och John samtidigt, sådant där gruppsex. Det har jag ingen erfarenhet av i verkliga livet men i drömmen var det mycket eggande. Ringo hade på sig en pälsväst. Inget mer. Jag antar att jag ska ligga med George inatt. Undrar hur han är som älskare?

/Kerstin Billioth

Våldsdrömmar

Inatt drömde jag underligt igen. Jag brukar drömma besynnerliga drömmar när det är fullmåne, men det är väl inte förrän nästa vecka? När jag var yngre menstruerade jag alltid i samband med fullmåne. I drömmen var jag tillbaka i Gambia. Easyman var där, men han var av lera. Han var kladdig och kall mot min kropp. Jag frös trots att solen sken. Plötsligt stod Horace Engdahl framför mig på stranden med upprullade linnebyxor. Han var solbränd. Han tog min hand och såg mig djupt in i ögonen. "Jag har lämnat Ebba" sa han. Inget mer. Sedan började Easyman och Horace att slåss! Horace knytnävar sjönk in i leran. Jag är egentligen emot all form av våld, men känslan av att vara utvald, att vara värd att slåss för, var mycket stark. Jag kunde se känslan, den blåste varm inuti mig, förbi en öken, förbi ett landskap av is. Allt tinade upp. Jag vaknade med ett ryck och famlade efter glasögonen för att skriva ner drömmen. Klockan visade vargtimme. Jag undrar vem som vann slagsmålet?

/Kerstin Billioth

Vackra pojkar, vackra män - inget att ångra!

Inatt drömde jag så underligt. Så erotiskt och starkt, med en känsla av röd sammet. Jag drömde om Rikard Wolff. Och i min dröm var han långt ifrån homosexuell. Jag tror att vi älskade, fast ibland var det som att han blev Patrik. Det jag minns starkast från drömmen är Rikards heta andedräkt strax intill örat och hur han sjunger... Edith Piaf... "Non, rien de rien... Non, je ne regrette rien, ni le bien qu'on m'a fait, ni le mal tout ça m'est bien égal!". När jag vaknade kände jag mig stark och tom på samma gång.

/Kerstin Billioth

Jag drömmer. Jag lever. Jag finns.

Enda sedan jag lämnade Göran, eller rättare sagt, enda sedan jag bad Göran att dra åt helvete har jag börjat att drömma om nätterna igen. Jag tar inte mina valium dagligen längre och jag kan andas igen. Nu tar jag bara mina valium för nöjes skull. Jag har således börjar drömma. I början var drömmarna abstrakta och det var mönster, färger, fomationer. Mycket påminde om 10-gruppens tyger. Det var som om att Carl-Johan de Geer hade druckit lite för mycket och börjat mönstra till det i mitt sinne. Sedan övergick drömmarna till lite mer tydliga bilder, mer Josef Frank. Det var fåglar och de sjöng för mig. Det var blommor och de var vackra. Inga människor har funnits i mina drömmar förrän i går natt. I natt var min dröm fylld av dansade fria människor. De var nakna. Det kändes "som utomlands". Luften var fuktig. Jag såg mig själv i drömmen. Vi dansade runt en brasa. Det var något vi brände. Jag tror att det var Göran vi brände.

/Kerstin Aderup (fd Strömberg)