Längtan

ibland är den stor
ibland svag
ofta väntar jag men vet ej på vem
jag längtar bort eller hem
till dig

en man
en famn
jag famlar

min kropp är allt jag vet

/Kerstin Aderup

But You Can Leave Your Hat On

Nu har jag gjort det! Jag har köpt en rutig jaegerhatt (50 cm i diametern) med ros och sidenband för 1600 kronor.




/Kerstin Aderup

Kerstin - en IKEAhatare?

Jag vet inte varför, men jag tycker inte om IKEA. Det är så tråååååkigt med IKEA. Jag vet inte om det är den där Kamprad eller vad det är, men vilken annan möbelaffär är bätre om du frågar mig. Jag kom nämligen på mig själv med denna IKEA-aversion. Det föll sig som så att jag var hemma hos min underbara läkare och vän Majt berömde ett så vackert tyg a la 40-tal som hon hade slängd över armstödet på soffan. Och så sa hon: "Visst är det fint, det är IKEA jag köpte det 1999 och har tyckt om det sedan dess." Plötsligt tyckte jag inte om det längre och det kändes så snopet och man kan inte låta bli att fråga sig själv: Var är jag i allt det här?

/Kerstin Aderup

Kerstin blir fotbollssupporter?

Nu började jag också tänka på det här med mäns byxor. Det är verkligen underligt med alla dessa mysbyxor som unga män går runt i. För att inte tala om jeans som hänger långt ner på höften så att halva kalsongen syns! Vad kallas det nu igen, baggybyxor? Underligt, underligt. När det är så ursexigt med en mansstjärt i ett par tajta jeans! Annars tycker jag om män i fotbolls-shorts... buktande vader som verkar vilja spränga sig igenom den tjocka fotbollsstrumpan. Jag kan inte så många fotbollsspelare förutom Glenn Hysén (pudding!), men en till goding har jag lyckats lära mig namnet på - Alessandro Nesta. Han är nog den vackraste man jag någonsin sett.

/Kerstin Billioth

Avskalat, nej tack!

Sitter och blir salongs vid köksbordet så här på fredagskvällen. Jag köpte en Elle interiör idag. HERREGUD vad alla är så förtjusta i vitt och avskalat. Jag skulle inte stå ut. Själv har jag röda medaljongtapeter i salongen och okragult i köket och i sovrummet syns inte väggarna för där har jag hängt upp afrikanska tyger (tack Kerstin för de vackra jag fick av dig efter Gambia, du hann allt med lite shopping också...)Fram för mera färg. Man bor väl förbövelen inte på institution. Ännu.

/Kerstin Aderup

En byxa

I dag har jag tänkt mycket på Jan Guillou och Stig Elofsson som var på mansläger på 70-talet. Jan Guillou sa i dn igår att män inte skulle ha mysbyxor utan gylf. Nästan alla unga går ju omkring i mysbyxor utan gylf. Sportbyxor. Ulf hade det hela tiden. Jag gillar män med linnebyxor.

/Kerstin Aderup

Små tankar om Göran Greider

Jag och Lena har varit på en weekendresa till Wien. Plötsligt på en gata såg jag Göran Greider! Han stod där, stor och yvig. Hans ögon såg snälla ut. Jag funderade på att gå fram, men visste inte vad jag skulle säga. Jag blev blyg. Jag har i och för sig läst hans senaste diktsamling "Hagen" och skulle väl kunnat sagt något om den, något om den där vackra dikten som jag alltid bär med mig inombords och plockar fram, den där som har så vacker rytm när man går över kullerstensgator i skymningsljus, på väg hem, med några glas vin i kroppen. "Älskar syrener... De stirrade en gång fattigdomen i ögonen och fattigdomen vek undan med blicken". Göran Greider verkar vara en fin man, jag inbillar mig att han går omkring barfota i sin trädgård i Dalarna och sandpapprar på en gammal gungstol, plötsligt får han syn på en humla, skriver ner en rad, doften av kaffe letar sig ut... På kvällen ser han ett nyhetsinslag som gör honom upprörd, han kan inte sova utan smyger ut, fortfarande barfota står han på det kvällsfuktiga gräset, han känner sig liten inuti sin stora kropp. Han går upp till sitt arbetsrum och börjar skriva. Han känns helt enkelt som en man som alltid har kontakt med omgivningen. Kanske har jag fel, jag känner ju inte Göran Greider.

Idag är det röd dag och jag har bestämt mig för att tacka nej till alla förslag och bara ligga hemma och äta mozartkulor och påbörja Suzanne Bröggers "Crème fraîche". Jag vill bli lika bra som hon på att leva i takt med min egen lust. Den resan har kanske bara börjat?

/Kerstin Billioth

Den lilla sparven och tomrummet

Jag var och såg filmen om Edith Piaf igår. Bredvid mig satt en kvinna i min egen ålder och grät så tårarna sprutade. När filmen var slut och de tände ljuset i salongen såg jag att hon var alldeles svartrandig av mascara i ansiktet. Själv kände jag mig märkligt tom. Oberörd och kall. Jag vet inte vad det är med mig. Jag har alltid blivit mycket gripen av Edith Piaf och när jag lämnade Hans lyssnade jag på Edith Piaf-skivor i veckor. Högsta volym! När Hans tjatade om att jag skulle komma tillbaka spelade jag in "Non, je ne regrette rien" på hans telefonsvarare. Idag försökte jag fylla mitt inre tomrum med konsumtion. Det fungerade utmärkt. Köpte dukar, penslar och akrylfärg och började måla av ett gammalt nakenfotografi som Hans tog på mig under vår bröllopsresa i Italien. Jag är ursnygg på bilden även om den är lite suddig. Hans var aldrig någon vidare fotograf.

/Kerstin Billioth

En remiss till frissan

Jag har surfat runt och har nu hittat en vacker målning av konstnären Anne Karin Glass. Den inspirerar mig. Jag tänkte nog färga håret och kanske klippa mig i den stilen. Jag är så trött på allt mitt gråa. Min doktor och jag pratade om det idag, och ja, hon är hennafärgad. Jag tror det skulle hjälpa mig i mitt tillfrisknande.

/Kerstin Aderup

La Resistance

Där trodde man att man kunde vara en fri kvinna med ny kille. Pyttsan. Ulf Ulf Ulf är banne mig det enda jag tänkt på hela våren. När han började prata om att köpa radhus i Huddinge fick jag nog. Näe du. Den går jag inte på en gång til. Jag säger som Kerstin: "Det flyger 10 fåglar i skogen och de sjunger så vackert." Och så är jag fortfarande sjukskriven. Saken är den att jag har hittat en kvinnlig doktor i min egen ålder och hon tänker PRECIS som jag. Hon är också skild och har jobbat hårt hela sitt liv. Hon tycker verkligen att jag är värd att vara lite ledig. Ibland känns det som vi är med i motståndsrörelsen under 2:a världskriget när jag går på återbesök. I morgon ska jag dit igen. Tänkte ta med mig lite biskvier som jag bakat idag. Det blir mysigt.

/Kerstin Aderup